Det gick bra!

Operationen gick toppen. Knölen är avlägsnad och inga komplikationer uppstod. Däremot var Frank väldigt ledsen. Han skrek så det hörde till oss ute i väntrummet när kanylen i benet skulle tas bort... och när han gick ut såg han så kuvad ut (dåsig också).

Det har varit en riktigt jobbig dag faktiskt. Dels att lämna honom i någon annans händer, men det värsta var nog (trots att jag inte trodde så innan) att hämta honom sen. Det var inte vår Frank! Han såg riktigt kuvad och ledsen ut. Huvudet hängde och ögonen såg extremt skeptiska ut..

Att han dessutom skulle bära krage, nä där gick gränsen tyckte Frank, och sov sittandes hemma sen.

Men det blir bättre! Han är redan lite piggare. Sprang inte till dörren som han brukade när husse kom hem, men lillstumpen på honom viftade och när Macke gick fram till honom var han inte sen med att visa magen för lite kel. Nu på kvällskvisten kissade han även utomhus (i ösregnet!) trots att det krävdes att vi bar honom till ett träd innan benet automatiskt flög upp och strålen flödade. Han åt även lite nu för någon timme sen, men spottade tyvärr ut antibiotikan gång på gång. Får ta nytt tag imorgon. Det är lite svårt med en hund som inte gör "allt" för mat. Frank avstår gärna gott godis etc om något "ont" kommer av det.

Märkligt är dock hur snabbt jag saknar hans olater. Exempelvis attackera fötterna och bitas när han har tråkigt, gå och sno tomma toarullar och bita sönder i hundratals bitar, gräva på mattkanten, gömma sig under sängen och tugga lite på madrassen, ge lite för hårda pussar när man ber om en "puss" (ibland kan till och med näsan ryka med ) och glömma bort kommandot "ligg" en hel kväll (sann historia). Nu när Frank är så ynklig vill jag inget annat än få fötterna terroriserade av hundtänder!

tänk att du har varit så här liten


Kommentarer
Angus

vad skönt att höra att det gick bra! han är snart sig själv igen ska du se! snart är allt glömt och du kommer åter irriteras av bitandet i tårna! ;) Ellen nockar typ mig vid "puss" det är inte värt det, en fläskläpp varje gång lixom.

Ja visst är det trist att man utbildar sig för att kunna få jobb men sen är så beroende av just det jobbet att det innebär kringflyttande! jag har bott i tre olika städer för att få jobba med det jag vill och nu orkar jag inte mer. Tycker folk borde handplocka mig! Inte att jag ska gå kräla i stoftet för att gå en antställning som ingen annan vill ha..

Svar: Haha så gör Frank också ibland ;) Speciellt om man säger puss och inte är en cm från hans mun haha. Då funkar det, men annars... fläskläpp light! ;)
Nej jag förstår det. Fy vad tråkigt.
Felicia - Frankofil

2012-11-27 @ 21:27:09
URL: http://angusfoto.blogg.se


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0