Hos veterinären

När detta publiceras är vi hos veterinären igen. För samma åkomma som förra gången, och gången innan det, och gången innan det...
 
När vi hade haft Frank i två veckor vaknade vi en lördagsmorgon, tittade på Frank och blev totalt förskräckta. Halva ansiktet var helt svullet. Frank verkade dock inte nämnvärt störd av knölen men givetvis ringde vi djursjukhuset.
 
sjukt dålig bild, men man ser knölen. Den var enorm!
 

Vi kom dit och de trodde att det var en inflammerad spottkörtel. Frank fick en antiinflammatorisk spruta och antibiotika i en vecka och knölen minskade drastiskt. Så gott, allting gott. Eller?
 
Knölen försvann aldrig helt, men efter antibiotikakuren hade den kanske storleken som en ärta. Veckorna gick, och knölen ökade. Dags att åka in igen till djursjukhuset. Denna gången tog de prover i knölen. Jag var där med Adrian och tvingades hålla fast Frank som skrek som en stucken gris medan veterinären grävde i hans knöl med en nål. Såhär i efterhand hade jag inte gått med på det utan lugnande men det är lätt att vara efterklok..
 
Provsvaren kom och det var ingen inflammerad spottkörtel. De pratade om bakterier. Vad dessa bakterier kom av visste de inte, men vi fick två veckors antibiotikakur igen.
 
Samma visa denna gång. Knölen gick ner, men inte helt (den har dock aldrig varit i storleken som på bilden ovan sedan den dagen). Återbesök hos veterinären och de tycker att vi ska avvakta. Eftersom Frank inte är påverkad av knölen, äter som han ska, dricker som han ska och är lika valpig som han ska så avvaktar vi. Om knölen inte försvinner blir det operation.
 
Det var cirka tre månader sedan och knölen är ännu inte borta. Förhållandevis liten, men den varierar i storlek och form från vecka till vecka. Så idag är det dags för ytterliggare ett besök hos veterinären i västerort, som tur är följer Macke med denna gång. Antagligen kommer veterinären att besluta om operation.
 
Jag är ganska cool av mig och stressar inte upp mig särskilt lätt (till skillnad från Macke, som jag brukar kalla för domedags-Marcus). Men igår kväll fick jag en dipp, googlade och fick i princip en dödsdom på min valp. Doktor Google brukar förvisso dela ut dödsdomar till höger och vänster men detta fick mig ur balans.
 
Jag återkommer om resultat efter dagens veterinärbesök.
 
Knölen bakifrån första helgen vi upptäckte den.
 
Dagen innan vi upptäckte knölen. Syns ingenting eller hur?
 
 
 


Kommentarer
Linnea

Fy fan vad hemskt! Jag håller alla tummar för er. Internet i såna här situationer är inte betryggande...

2012-11-21 @ 23:39:31
URL: http://www.spelinnea.wordpress.com
ylva

Hej! har precis hittat in på din blogg efter massa googlande då min fralla har en EXAKT likadan knöl (på samma ställe och allt!) som Frank. Hur gick operationen? Kom veterinären fram till vad det var till slut?

Vår lille Ralf på 3 mån har precis samma "symptom" - dvs. plötslig knöl i ansiktet men ingen smärta alls. Leker och äter precis som vanligt. Han är nu satt på antibiotika och kortison, men förmodligen är det något liknande som ni har råkat utför? Tacksam för svar!

Vänligen,
Ylva

2014-06-25 @ 20:53:54


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0