När valpar är fem veckor besöker man kenneln och tingar pyret man vill ha. Vi gjorde detta den 5 maj, en oförglömlig dag!

Vi hade hyrt en bil från Statoil, miljöbil och allt. Vi satte oss förväntansfulla i bilen, klockan 08.15 på lördagsmorgonen och styrde kosan mot Alingsås. Kenneln ligger utanför Alingsås, i Sjövik, och från Stockholm tar det cirka 5 timmar dit.

Vägen kändes väldigt lång och ju närmare klockan gick mot 14.00 ökades vår puls. Skulle vi få träffa en valp som sannolikt skulle bli vår? Detta hade vi drömt om så länge och nu höll denna dröm på att gå i uppfyllelse. Det var fantastiskt och vi var så nervösa.

Efter några felkörningar hamnade vi äntligen på en gård med ett gult hus. Kennelns gård. Vi möttes av ett gäng skällande frallor och mopsar och redan där smälte vi. De var ju så gosiga! Vi fick träffa pappan till vår guldklimp och han var jättefin. Relativt liten för att vara en fransk bulldog men har vunnit otaliga championtitlar. Ett praktexemplar.

Vi gick tillsammans med uppfödaren Christer upp till huset. I dörren mötte en söt liten frallatik oss och det visade sig att det var mamman till de små pyrena. När vi stod i hallen och klappade mamman hörde jag små gnyenden från ett liten rum bredvid. Mitt hjärta ökade i puls. Var det ljudet av min valp?



Det låg fem välskapta frallor i en valplåda bland filtar och leksaker. Fem små guldklimpar. Och en av dem var vår. Det var en fantastisk känsla.


Vår Frank.

Vi var där i två timmar och gosade med valparna så himla mycket. Det var svårt att lämna dem, mitt mammahjärta ville plocka med alla hem. Hela vägen hem i bilen satt vi och skrattade åt oss själva. Hade vi verkligen tingat en valp? Skulle vi bli föräldrar? Det var en surrealistisk känsla, men ack så underbar. Vi ska få hem en bebis. Lilla Frank, om tre veckor blir du vår.



En annan fransk bulldog tik på gården.