Ensamhetsträning och att lösa livspusslet

 
 
För några veckor sedan fick vår gulliga dagmatte Elin jobb. Vi visste hela tiden att hon sökte jobb, men vi trodde nog inte att hon skulle få så snabbt. I början på september lämnade vi Frank hos dagmatte för första gången. Då hade vi två tjejer som tidigare haft hunddagis. Vi trodde att det var en relativt säker dagmatte tills frasen "jag har fått erbjudande om ett jobb jag inte kan tacka nej till". Dags att leta vidare. Då hamnade vi hos Elin. Jättebra hand med hundar, dock kom inte hennes chihuahua överrens med Frank.. Men Frank kom överrens med chihuahuan ;) Men det blev visst bara cirka en månad där med. Så för några veckor sedan var det dags att ge sig ut på "marknaden" igen, något tröttsamt.
 
Vi har funderat på dagis och faktiskt provlämnat Frank på ett dagis. Dock gillade jag inte det dagiset alls, fick dåliga vibbar av föreståndaren och därför tackade jag nej till platsen.
 
Nu har vi löst det på följande sätt. Cirka en dag i veckan har jag ett längre pass i skolan. Lektion i cirka två timmar, cirka två timmars åktid samt för det mesta grupparbete cirka två-tre timmar. Då är jag borta i cirka sex-sju timmar. Då får Frank vara hos sin nya daghusse, en pensionär i Rågsved (nära skolan, men långt från oss). Där får Frank vara i cirka fyra timmar, sedan hämtar jag upp honom och tar med honom på tunnelbanan hem cirka 50 min. Nackdelen med daghussen är att han bor 50 minuters resväg från oss (dock bara 15 från skolan). Det är jobbigt att åka tunnelbana med hund i rusningstrafik.. Men Frank älskar tunnelbanan.
 
De andra dagarna, en-två dagar i veckan, är jag bara borta i fyra timmar. Vi tycker att Frank är för liten att vara ensam de fyra timmarna, men han klarar utan problem åtminstone en och en halv timme (säkert mer). Så vi har fixat en doggywalker som kommer och tar ut Frank efter halvtid. Vi säger att jag har föreläsning 13-15. Då lämnar jag hemmet strax innan 12 och kommer hem igen cirka klockan 16. Då kommer doggywalkern och hämtar Frank runt klockan 13.30 och tar en-enochenhalv-timmes promenad. Då får Frank vara hemma själv runt en och en halvtimme första stunden, efter promenaden får han vara hemma själv i cirka en timme.
 
Tills vi är mogna att lämna honom längre tider så löser vi det på det här viset. Om ett par månader kanske vi inte ens behöver daghussen utan kan använda doggywalkern då med (vilket vi förvisso kanske kan idag med, men ibland kan det köra ihop sig så då är det bra att ha en daghusse)..
 
På tisdag ska Frank opereras, och då är jag hemma med honom ett tag, men efter det är det dags att se om denna nya variant fungerar! :)
 
 


Kommentarer
Angus

Fin design du fått föresten! har inte vart här på ett tag! Bättring på mig! :)
Ja du livspusslet är inte lätt att lösa. Sue Ellen stortrivs på hennes dagis! hon vill inte ens gå hem! haha

Svar: Vad kul för henne! Frank har också älskat dagmattarna han har haft. Har svårt att tro att Frank inte kan älska någon annan människa ;) Anledningen till att vi inte lämnar Frank på ett hunddagis är främst för att jag är borta så pass lite varje vecka. Max tre dagar gånger fyra-fem timmar. Känns så himla onödigt att lägga 3000 spänn på hunddagis då.. Men sen kanske hunddagisen i Stockholm är dyrare, vad vet jag. :) Men det är absolut ett alternativ i framtiden om jag inte kan ha med mig Frank på jobbet (pluggar till journalist).
Felicia - Frankofil

2012-11-22 @ 20:27:13
URL: http://angusfoto.blogg.se


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0