Det där med ensamhetsträning

Nu när Frank snart blir 7 månader, så har vi på allvar tagit tag i det där med ensamhetsträning. Han går hos dagmatte tre dagar i veckan, men vi har lite lösa funderingar på att träna honom att vara ensam själv istället eller få tag på någon som kan gå ut med honom en gång om dagen. Som det ser ut nu är jag för det mesta borta max fyra timmar, två-tre dagar i veckan. Enstaka gånger (vid tentor exempelvis) handlar det om någon timme extra.
 
Vi trivs absolut med vår nuvarande dagmatte, men restiden dit krånglar till det hela och dagarna blir så mycket längre för att jag måste fara och flänga dit två gånger om dagen (om inte husse lämnar). Dessutom märks det att Frank har svårt att slappna av när han blir bortlämnad till dagmatte och sover ingenting där, vilket leder till att han sover heeela kvällarna sedan. Nästan oavbrutet förutom kvällspromenaden.
 
Frank är rätt lat och om jag känner honom rätt skulle han sova igenom de fyra timmarna jag är borta. Men, jag får sådana enorma skuldkänslor när jag tänker på att han ska vara själv?! Därav funderar vi kanske på om någon i närheten kan ta ut honom på en entimmes-promenad de två-tre dagarna jag är i skolan. Om nu denna doggywalker (eller vad de kallas) skulle komma i mitten av mitt borta-pass skulle Frank som längst vara ensam hemma i en och en halv timme, om nu doggywalkern tar en entimmes-promenad. Fördelen? Vi slipper åka kollektivt till andra ställen i Stockholm dit vi inte behöver åka, dagarna för både mig och Frank blir längre och roligare då vi istället för att han ska sova bort kvällarna kan hitta på saker med mig och Macke.
 
Så går i alla fall tankegångarna i mitt huvud, men det är som sagt ingenting bestämt.
 
Vi har varit ganska dåliga på ensamhetsträning, just av den anledningen att jag inte vill vara ifrån Frank.. Hehe. Lite separationsångest kan man kalla det. Fram tills att han var cirka sex månader hade han bara varit ensam när vi har slängt soporna, varit i tvättstugan eller duschat. När han var pytteliten gick vi ner en och en till tvättstugan. Så han har inte varit själv alls länge! Men, så kom dagen då vi bestämde oss för att ta tag i ensamhetsträningen och nu har han som längst varit ensam hemma cirka en timme. Inget pip och gnäll när vi stängt dörren (som han gjorde som liten) och inget kiss/bajs inne (som kan vara ett tecken på oroligheter och stress om jag förstått rätt) och allt ser ut precis som vanligt när man kommer tillbaka. Oftast ligger han i sin korg och vänder lite nonchalant på huvudet som om att "jasså, kom du nu". Så, det verkar vara lugnt för Frank att lämnas själv. Men man vet ju inte! Funderar på att rigga upp en kamera.. hehe.
 
Peppar peppar, men än går det bra i alla fall!
 
Frank som liten.


Kommentarer
Angus

tack för grattis Felicia & frank!

Vad skönt att det går så bra för er!! Sue Ellen är nu 1 år och 9 månader och först nu kan vi lämna henne en timme. Vi har tränat ensamhetsträning sedan hon kom till oss enligt konstens alla regler och har haft ett rent helvete om jag får säga det själv!! Trodde det skulle ta knäcken på hela familjen.. att inte kunna lämna sin hund ensam ens en halvtimme för att gå till ICA krävs extremt stor planering och stor lyhördhet. Ett noll till frank!!

Svar: Jag har läst om det tidigare på din blogg ,och jag förstår att det är jobbigt! Ibland gör man saker enligt konstens alla regler men sen blir det ändå fel.. Vi har haft stora problem med kloklippningen trots att vi vande honom långsamt vid tången, klippte i luften, gjorde kloklippningen till en mysstund med mera. Allt gick jättebra tills en dag då han blev i princip rabiat när vi klippte klorna. Ingenting hade hänt, inte ens klippt i pulpan, så det var helt taget ur luften. (att vi sen råkade klippa i pulpan en gång när han var som värst gjorde inte saken bättre..)
Och vi våndades och hade stor ångest. Att klippa klorna är en viktig del och när vi pratade om att ta Frank till någon kändes det som ett stort misslyckande. Men vi bytte taktik, började om från början och husse uteslöts helt från kloklippningen (innan hade vi hjälpts åt). Nu fungerar det galant! Visst Frank gillar det inte, men han sitter snällt kvar utan att man behöver hålla fast honom och klorna klipps. Vår teori är att Macke (och givetvis också jag) kändes sådan stark ångest för kloklipperiet att Frank också fick det.

Men att ensamhetsträningen gått så bra hade jag inte ens vågat hoppats på, så skönt. :)
Frank Olov Gustafsson Lundberg

2012-10-15 @ 19:47:44
URL: http://angusfoto.blogg.se
Marie - Labradorägare & Fototoka

Låter som om att han säkerligen skulle klara sig bra att vara ensam de gångerna, sedan kan ni ju skärma av så att han inte har så mycket ytor att vara på. Bellman fick endast vara i sovrum och hall och då köket eftersom att vattenskålen står där. Men i övriga rum kom han ej in eftersom att vi satt upp grindar och kompostgaller. Det fick oss att kunna lämna han ensam snabbare och han trivdes med att få vara på små ytor.

Samt att dagmatte är toppenbra, men det är ju ändå ingen omöjlighet att ni kan ha han själv så är nog klokt som du skriver att träna in honom på det så han kan vara själv istället och någon tar ut honom, så gör oftast vi =D

kramar

Svar: Vi bor inte så stort (28 kvadrat) så det kanske inte behövs skärmas av, men annars är det en bra ide!
Frank Olov Gustafsson Lundberg

2012-10-16 @ 15:15:31
URL: http://myflowergirl.blogg.se
karoline

ÅÅÅÅååh vad fin Frank är!!! <3

Svar: Åh vad glad jag blir, tack tack hälsar både jag och Frank (som just nu ligger totalt däckad på mina fötter.. ) :)
Frank Olov Gustafsson Lundberg

2012-10-16 @ 21:41:30
URL: http://www.karolinesvintage.se
Marie

Hej!

Läste om era funderingar kring att lämna Frank ensam hemma, tänkte bara skriva lite om hur vi har gjort med vår hund! Vi har en fransk bulldog vi med, Elton som nu är 4 månader.

Vi har från det att vi fick Elton tränat på att han ska kunna vara ensam hemma, först när vi gick ut med soporna, ner i tvättstugan och sedan utökat tiden mer och mer. Det vi har varit noga med är att han inte ska vara hungrig eller kissnödig när vi gått hemifrån, vi har försökt att inte göra så stor grej att säga hej då osv när vi gått ut ur lägenheten. Utan sagt "stanna" vid dörren och sedan gått ut. Det är jätte svårt att lämna sin hund hemma själv, för de ser ju väldigt sorgsna ut när man går så man får verkligen stå emot sig själv i början! Men samtidigt såser alla hundar ledsna ut när man går även det som är vana att vara hemma själva. Det som vi märkte när vi tränade honom på att vara själv var att han alltid kom mot dörren från sin sovkorg när vi kom hem igen, vilket vi har dragit slutsatsen att han har sovit hela tiden när vi varit borta och allt har sett ut som när vi lämnat lägenheten. Just nu har har som längst, varit hemma själv i 2 timmar och det har gått bra.

Ville bara dela med mig utav mina erfarenheter och om man läser det som du skriver verkar det gå bra att lämna honom själv hemma men att det kan vara svårt för dig att lämna honom och det förstår jag för de är underbara! Men samtidigt om de ligger och sover när de är hemma själva så tolkar jag det som att de är trygga hemma och det är ju positivt!

Hoppas att de var intressant och läsa mina funderingar, och lycka till med Frank!

/Marie

Svar: Tack för svar!
Vi gjorde också som er när Frank var mindre, gick ut med soporna gick ner till tvättstugan och så vidare. Han pep lite i början när vi gick, men ganska snabbt blev han rätt likgiltig och blev inte överdrivet glad när man kom hem efter att ha varit ute i två minuter.

Frank har som längst varit hemma i cirka en timme nu, och det har gått jättebra (såvitt vi vet). Någon gång har han legat i sin korg, någon annan gång har han kommit till hallen, men allt har sett ut som när vi lämnade i alla fall. :)

Det svåra är som sagt att jag tycker att det är jobbigt.. Jag vill ju inte vara ifrån Frank alls egentligen, men ibland så måste man ju faktiskt göra saker som att åka och handla, träna och så vidare. (jag pluggar och har cirka två timmars lektioner i två-tre gånger i veckan + åktid 1,5 timme. Då är Frank hos dagmatte). Men jag jobbar på det! Det går bättre och bättre! :)

Men tack för dina tips och dina erfarenheter, det är väldigt skönt att höra om andras tankar och åsikter kring sådana saker. Att man inte är ensam liksom. :)
Frank Olov Gustafsson Lundberg

2012-11-07 @ 12:08:18


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0