Till mamma på mors dag
I 23 år har du varit mamma till mig. Världens bästa mamma, som alltid har haft din famn öppen för mig och mina syskon. Du har alltid hängt med oss och hittat på roliga saker. Åkt buss med oss till Västervik för att äta glass bara för att göra en utflykt. Slagit rekord på vattenrutschkanorna på äventyrsbaden vi har varit på. Pysslat tillsammans med oss inför påsk och jul. Lagat fingrar och ögon inför Halloween. Allt för att vi ska ha det bra. Jag ska försöka göra samma sak för mina barn en vacker dag. Föra det vidare. I 1 år har du varit världens bästa mattemor åt Frank och alltid ställt upp när vi behöver råd och tips eller hundvakt. Och jag är helt säker på att du kommer bli världens bästa mormor till mina framtida ungar. Mamma jag älskar dig. Grattis på mors dag!
Canon Eos 60d
I söndags fyllde jag 22 år (gammal). Jag fick kanske världens bästa present av Macke, nämligen en Canon Eos 60d + 18-135 IS objektiv + två minneskort + en kameraväska. Så himla glad! Min gamla kamera har jag haft sedan 2006 (jag gick i åttan) så den har hängt med ett tag. Det var så skönt att byta upp sig!
Jag saknar dock ett bra redigeringsprogram. Någon som har ett bra tips på ett gratis fotoredigeringsprogram till Mac?
Jag ska ta mig en funderare
Jag har en sådan där dag. En sådan dag då jag funderar. Massor. Jag fyller 22 år om drygt två veckor. För bara någon månad sedan var jag tvungen att kontrollräkna från mitt födelseår (1991) hur gammal jag faktiskt var och vad jag skulle fylla. Jag känner mig helt enkelt äldre än vad jag är.
Jag är lite stressad på samma gång, för herregud jag fyller 22 år och Macke fyllde precis 26 år. Vi är inga ungdomar (nåja) längre på gott och ont. Jag vill inte vara ungdom. Jag har aldrig gillat att vara det. Jag har alltid längtat efter den dagen som jag skulle flytta hemifrån. Få sätta eget bo. Kanske själv, kanske tillsammans med någon.
I slutet på augusti har vi bott tillsammans i två år. Vi har en lägenhet som bara är vår. Den är förvisso ruskigt liten (28 kvadratmeter) men varenda kvadratmeter är vår. Vår framtid.
Jag har aldrig heller gillat det ytliga tonårslivet. Alkohol. Konstiga relationer. Bråk. Omogna människor. Grupptryck. Just nu är jag där jag ville vara för tre, fyra, fem, sex år sedan. Jag läser till journalist på en utbildning som är svår att komma in på. Jag bor tillsammans med mitt livs kärlek. Vi har världens finaste hund tillsammans. Vi har en lägenhet. En bil. En stor säng.
Men ändå är jag inte nöjd.
Nu vill jag helt plötsligt vara två, tre år från nu. Jag vill sälja vår lägenhet. Köpa större bil, helst kombi. Gifta mig (jag är inte ens förlovad..). Köpa en till hund. Ha en bebis. Ett stort hus på landet. Höns. Gå på ridlektioner en gång i veckan. Odla rabarber och jordgubbar i trädgården. Vara färdig med min utbildning.
De där ett och ett halvt åren kvar på min utbildning känns oändliga. Jag borde vara rädd för det som väntas i nästa steg. Ett steg till in i vuxenvärlden. Mer fasta utgifter. Ännu mer begränsat med spontantinet och frihet. Men vet ni vad? Jag vill inte ha mer spontantinet, frihet, mindre utgifter, mer fester. Jag vill inte det.
Ibland, vissa dagar, som idag, känns det som om att jag kommer att spendera ett och ett halvt år till i fängelset. Missförstå mig rätt, jag trivs med min utbildning men jag börjar bli trött på universitetslivet och framför allt livet i Stockholm. Jag vill inte ha det mer. Två år räcker. Jag vill till nästa ställe nu. Närmre livet. Bort från stressen och två timmars pendling varje gång jag ska till skolan.
Men en fråga slår mig hela tiden. Om jag under mina tonår ville vara där jag är idag. Vart vill jag då vara när jag är där jag vill vara idag?
Men det känns skönt att ha bott i Stockholm. En erfarenhet för livet. Kanske stannar vi kvar här. Helst inte.
Som på hotell
Och bara för att jag tog tag i att fotografera hemmet så var vi på Ikea i helgen och köpte hem en ny säng.. hehe. Så ja, tänk er de förra bilderna fast med en 160 cm säng istället för 120! Blev superfint och vi sov som på hotell inatt. Underbart. Det tog ett litet tag att åka till Ikea, plocka ihop alla delar av sängen, beställa frakt hem (vi orkade inte hyra en släpkärra + att de tog med vår gamla säng = snabbt och smidigt!), åka hem, vänta tills nästa dag, få besked om att sängen kommer mellan 10-14 (den kom vid 14..), bära in alla delar, börja montera ihop, åka till återvinningen med alla kartonger = sova supergott! Så värt det.
Frank hälsar att den nya sängen var alldeles fenomenal att sova i!
